Onepicarna är på, vi har vinkat av pappan som ska på gubbmiddag där man dricker saft man blir snurrig av. Vi ska dricka saft utan yrsel och äta godis tills vi kräks eller tills vi får ont i magen.
Mamman hoppas att sötungarnar somnar tidigt så det blir mer godis över till henne.
Ikväll är det eurovision och jag har laddat med chips, dipp och godis och lite cola.
Innan vi satte oss i soffan med godiset tog vi en liten runda med kickbike, springcykel och ben.
Det blev en liten runda på en halv kilometer och barnen sprang upp och ner i pulkabacken.
Jag känner mig tacksam och faktiskt lite sådär nykär, jag brukar bli det på våren och än så länge har det varit i samma kille.
Våren/försommaren är härlig.
För exakt sex år sedan spelade jag kubb och fick värk varenda gång jag böjde mig ner, jag behöver inte säga att man böjer sig ner många gånger i kubb. Jag vägrade hjälp för jag ville att förlossningen skulle starta ochvdet gjorde den efter ett rejält lass marängsviss och lite sällskapsresan sos.
På eftermiddagen dagen efter föddes vår första son. Han hette Alfred i två dagar sen såg jag vad han skulle heta.
Livet som mamma blev som jag tänkt men samtidigt inte men mer om det en annan dag. Nu kollar vi vintergatan innan projekt läggning börjar.
Ensarasblogg 