Tänka sig ibland är det bara för bra för att vara sant. Det är svalare, det regnar, jag har städat.

Barnen ville se film idag och jag hade inte så ont så jag passade på att plocka lite. Hittade ett läppstift, knallrött som jag vara var tvungen att prova. Just då knackade det på dörren och två flickor och deras mamma stod utanför, jo men jag brukar städa supersminkad eller inte.

Så nu har storebror kompis hemma utan att någon annan förälder är här, det är stort.

Jag plockade även fram lergrytan så får se om det blir ätlig eller ej, huslig som sagt.

Ser ni min fina städkjol, inte så praktisk måste jag säga.

Nä men fortsätter det att vara svalt kanske det dyker upp ett inlägg till idag.

Det regnar så himla skönt, dörrarna står öppna och jag längtar nästan efter att få frysa lite, nästan sa jag faktiskt.

Vi spelar Nick and the family och Hej Hej Monika för hela gatan, hoppas grannarna gillar den lika mycket som mina barn.

Om man skulle ta tag i städningen som kommit väldigt mycket efter i värmen. Det kanske kanske kan bli ordning här hemma en dag iaf.

Det känns verkligen jättekonstigt här hemma just nu, barnen är hos sin farmor och farfar, de åkte i torsdags och kommer hem imorgon. Det är första gången vi är ifrån dem så länge båda två. Sist jag var borta från dem så här länge är precis ett år sedan när jag låg på sjukhuset och blev operarad för blindtarmen. Jag säger ju det juli är en farlig månad för mig, i år är det ju spänningshuvudvärk i samband med kristallsjukan (för det var visst en släng av den oxå).

Men nu var det varken barn eller sjukdomar jag skulle skriva om, även om det kan vara trevligt både och.

Utan det är så här att min käre make tycker tydligen inte att 28 grader klockan tio på förmiddagen är för varmt så han drog igång ässjan och nu står han ute och smider, nä inte smider planer utan järn. Får väl se vad det blir av allt bankande, ibland blir det ju ingenting när han håller på för rätt var det är så ryker det som han håller på med av och ni kan ju tänka er hur glad han blir när det händer. Det är ju tur att han inte har mitt humör iallafall då hade nog inte bilen (som står närmast garaget/smedjan) varken sett ut som en bil eller fungerat så bra efter mitt lilla utbrott.

Så tillbaka till att vara barnfria, vad gör man då? Jo man kan ju som jag har ont i huvet hela tiden men det hindrade inte oss från att åka till den stora metropolen Växjö i torsdagskväll och äta på restaurang. Ikväll blir det nog att vi åker iväg till några kompisar och grillar lite. Vara lite så där spontan som det är svårt att vara när barnen är hemma.
Imorgon kommer mina små juveler hem igen och då ska jag pussa dem blöta.

Äntligen har huvudvärken och yrseln släppt så nu är jag bara lite dimmig i hörnen.

Min vanliga värk i muskler och leder har jag lärt mig leva med, jag har tabletter som fungerar men det jag har varit med om de senaste dagarna har varit fruktansvärt. Men jag kommer aldrig glömma bröllopet i lördags fast jag knappt var vid medvetande känns det som.

Men nu ska jag sluta gnälla och njuta av dagen och mina spralliga barn istället.

Nu har jag fått tag på ett kort på mig ifrån lördagens bröllop…

Inte kan ni väl ana att jag håller på att förgöras av migrän?  Nä precis det syns absolut inte ett spår av migrän och det är inte så konstigt för det var det inte heller, eller hur var det nu, det kanske det var.

Två dagar i rad har jag suttit i väntrum för att höra olika utlåtanden om varför jag är yr och mår illa samt har ont i huvet. Jo först fick jag reda på att det var en släng av kristallsjukan och gick till sjukgymnasten idag för att hon skulle skaka kristallerna på rätt plats. Det kunde hon inte för det var nog inte kristallsjukan utan helt enkelt stress som satt sig i nacken.

Massage och tens hos henne och nu sitter jag här hemma med vetevärmaren över axlarna och svettas. Här ska stressen drivas ut!!

Fick även en annan rekommendation av läkaren igår och det var

GODIS!! För tydligen ska jag inte gå ner mer i vikt nu.

Jisses vilken soppa det blev av migränen som vägrar släppa greppet, eller rättare sagt har lämnat över till spänningshuvudvärken.

Nu hoppas jag att jag ska få hjälp med det här, jag blir helt tokig annars. Ikväll kommer fortsättningen på ”migränen”…

Igår var jag och maken på ett helt fantastiskt fint och trevligt bröllop. Makens bror var den lycklige och de hade valt en lika lång vigsel som vi, 90 sekunder!!

Solen sken, brudparet lyste, kärlek i luften inget kunde väl vara fel den här dagen. Jo en liten detalj grusade hela dagen (för mig inte brudparet som tur var) jag vaknade nämligen med migrän som inte var av denna värld.

Men med en vilja av stål klarade jag av den långa vigseln, tack kära brudpar att ni inte hade en timmes bröllop och tack för lånet av säng förresten. Ja för så illa blev det, jag gick och sov med jämna och ojämna mellanrum mellan tal och skålar. Men jag orkade vara kvar enda till halv ett, klappar mig själv på axeln och ler nöjt.

Maken höll ett jättefint tal som vi hjälps åt att skriva, han gjorde det verkligen till sitt och inte en fusklapp så långt skägget nådde.

Jag har inga foton på mig från igår och jag gissar att jag mest ser ut som en zombie ändå. Men jag slänger in ett foto på maken, sägget och hatten.

Tänk att det snart är sex år sedan jag gifte mig med denna man och kärleken blir bara större och större för varje år.

Jag har på känn att det kommer vara samma sak för svågern och svägerskan!

Imorgon är det tillbaka till vardagen i varje fall för maken, jag och barnen är lediga lite till. Jag bara hoppas att huvudvärken är borta då.

Imorgon är det dags för makens storebror att gifta sig, presenten får ni se på söndag.

Det är alltid lika spännande att åka till ikea när det är mycket folk. Idag blev jag rumptacklad inte mindre än tre gånger alla i matkön. Men mat fick jag så jag ska inte klaga på lite rumpgnugg, det är inte ofta det händer.

Nu har vi hyllor och dörrar till expedithyllan så vi klarar oss ett bra tag framöver, en månad eller så i varje fall.

Imorgon ska jag fixa naglarna eller någon annan ska fixa naglarna. Jag ska fixa svärmors naglar på fredag så de jämnar ut sig.

Modegurun här hemma har återigen talat, jag börjar känna mig gammal.